Hey, this person is pretending to be you. You should report them by clicking on 'Report/Block This Person' on the profile.

Den här underbara skapelsen ska jag bära på min morfars begravning som äger rum om två veckor. Det är så franskt och det är så jag..

Once upon a time there was a little girl called Penelope Moltino. Hon föddes sent en lördagsnatt i norra England och blev den yngsta av fyra systrar i Familjen Moltino. Året hade precis blivit 1928 och dimman föll tungt över Cotswoulds i Centrala London när Themsen svämmade över och orsakade katastrofala händelser för både floden och människorna den här natten. Fjorton personer drunknade och tusentals människor blev tillfälligt hemlösa när vattnet svämmade över och fyllde hela staden under en och en halv meter vatten. Vattnet var isande kallt och människorna som inte befann sig i högre byggnader frös nästan ihjäl under natten när dem förtvivlat och krampaktigt tog sig fram genom dem vattenfyllda gatorna för att söka skydd. Människor hängde ut genom fönster i varje byggnad för att se vad som föregick där ute. Barn grät av kylan och vissa var tvungna att rädda hela familjen ur husen innan dem flöt med i floden. Människor samlades på säkra platser och fick vänta i flera veckor innan det iskalla vattnet försvann.

Storstaden London hade i många år tidigare varit en blomstrande stad med stora industrier, gruvor och affärer som gjorde att folket hade jobb och tjänade pengar. På gatorna inne i staden var det liv och rörelse, man kunde se blomsterhandlare, musikanter som spelade för att tjäna dagens mat, affärsmän som tog en cigarr efter middagsmötet och massor av fina butiker med vackra kläder längs kullerstensgatorna, som dem Brittiska kvinnorna älskade att shoppa i. Landet styrdes av King George, men dem lyckliga tiderna för Kungen och hans älskade London verkade vara förbi. Arbetslösheten växte var dag som gick och människor som jobbade i gruvorna strejkade och protesterade på gatorna i London för deras dåliga lön och dåliga miljö i gruvorna. Staden hade numera blivit känd för ” The smoke” som betydde ”röken”.  Detta berodde på att Londonborna använde stenkol för uppvärmning av sina hem under den här perioden och det gav stora mängder rök över stadens gator. Mr Moltino som jobbade på den stora banken inne i stan tyckte att det var en spökliknande känsla när han gick till jobbet på morgonarna.

Att Penelope föddes den där hemska natten när Themsen svämmade över gjorde ingenting för Familjen Moltino. Dem var säkra i sitt hus i Norra London där marken låg så pass högt att vattnet aldrig nådde dit. Mr Moltino hade nervöst suttit och gungat på stolen hela natten i köket framför radion medans han väntat på att sin fru skulle föda ut deras fjärde barn. Han hade hört vart enda ord om översvämningen ifrån radion och oroat sig för att han skulle få ta sin familj och fly huset efter att hans fru precis fött. Han hade packat väskorna i smyg för att inte göra dem andra döttrarna oroliga och ringt Mr Frank som var hans sekreterare på banken för att förbereda en flykt till huset på Landet. Men som tur var så behövdes det inte. Floden nådde aldrig huset och när Penelope tittade ut för första gången efter midnatt så kände familjen stor lycka att bara få vara tillsammans under katastrofen. Dem oroade sig för deras mostrar och fastrar inne i stan och hoppades att dem klarade sig bra ifrån vattnet. Familjen bestod nu av Mamma Moltino, Pappa Moltino, Fiona 14, Violette 12, Marilyn 8 och nyfödda Penelope 0 år. Mamma Moltino var hemma med barnen och pappa Moltino jobbade på en hög position inom banken och tjänade så pass mycket pengar att familjen hade ett stort vackert hus i Norra London, ett lantställe några mil söder om London och ett stort arvegods i Scottland som familjen besökte på högtider. Slottet i Scottland stod numera tomt eftersom ingen hade tid att bo där, men Mr Moltinos stora dröm var att en dag få lämna London och ta hela familjen till slottet i Scottland och bo där tillsammans. Det han inte visste var att det skulle ske snabbare än han anade och under helt andra förhållanden än han väntat sig. Kanske skulle flytten bli det sista familjen gjorde tillsammans.

Med duvvita vingar svävar du, över moln och hav. Vingarna för dig någon helt annan stans, till en plats du inte trodde fanns.

Där står tiden stilla och allt är lugnt och skönt. Det enda du behöver vänta på är att det ska bli grönt.

Din resa har precis börjat, i ett av många liv. Du kommer bli vindar över sjön och glittret över snön. Ingen kommer att glömma ditt jävlarenamma och dina tuffa tag, det kommer sprida sig i släkten dag efter dag.

Hej,Hej bloggen. ;) haha. Jag kom precis tillbaka efter en fantastisk helg hemma i Katrineholm. Jag har bott hos min boy hela helgen och bara myst. Vi hälsade på min Bästa vän amanda i hennes nya lägenhet och käkade middag och bubblade hemma hos mami och Purre i lördags. Det var så kul, för jag talade aldrig om för mamma att jag skulle hem i helgen, så jag smög in i huset och ställde mig bakom henne i köket en lång stund innan jag frågade " Hur går det?" När hon vände sig om och fick se vem det var så skrek hon rakt ut. haha.

Det är alltid lika jobbigt att lämna Katrineholm efter att jag varit där, för att jag har ju trots allt hela min älskade bekantskapskrets där. Trots att jag inte bott där på flera år nu, så kan det vara det bästa jag vet att få åka hem.

Men Malmö är också trevligt att komma hem till. Just nu är ugnen full med kyckling, för jag måste laga matlåder tills i veckan, plugga till ett prov imorgon och packa upp på samma gång. Full rulle tills jag stupar i säng med andra ord.

Imorgon kommer det bli en spännande dag i skolan. Vi får nämligen besök av restylane. En botox kvinna som pumpar läpparna på folk. haha. Vi ska få lära oss hur det går till och se på när hon utför en behandling. Hoppas hoppas hon väljer mig. Men det är inte så troligt eftersom jag har ganska stora läppar redan.

Jag berättar medr om det imorgon, och jag lovar även att berätta lite om hur det kommer sig att jag helt plötslig har pojkvänn och inte ska träffa någon fransman i Miami längre. Den som lever får se.

Som dem fleste vet så har mitt liv en tendens att vända ganska snabbt. Men när jag vet vad jag vill, så blir det så.